Circuit Gilles Villeneuve är en 4,361 km lång halvgatubana på Île Notre-Dame (Notre Dame Island) i St. Lawrence-floden, mitt i Montréal. Banan har arrangerat Kanadas Grand Prix sedan 1978 och kombinerar långa raksträckor med tunga bromszoner, trånga chikaner och den ikoniska hårnålskurvan L’Épingle. Med tre DRS-zoner och topphastigheter över 343 km/h levererar banan i Montréal regelbundet dramatiska lopp med många omkörningar.
Här hittar du allt om Circuit Gilles Villeneuve: tekniska specifikationer, banlayout kurva för kurva, DRS-zoner, Wall of Champions, setup-krav, historik sedan Expo 67 och statistik inför Canadian Grand Prix (Kanadas Grand Prix).
Snabbfakta och nyckeldata
- Officiellt namn: Circuit Gilles Villeneuve
- Plats: Île Notre-Dame, Parc Jean-Drapeau, Montréal, Kanada
- Invigd: 8 oktober 1978
- Banlängd: 4,361 km (2,710 mi)
- Antal kurvor: 14
- Antal varv: 70
- Loppdistans: 305 km (305,270 km exakt)
- Banriktning: Medurs
- DRS-zoner: 3
- Topphastighet: 343 km/h (Alexander Albon, Williams, 2023)
- Längsta raksträcka: 691 meter (Casino Straight)
- Varvrekord (lopp): 1:13.078 — Valtteri Bottas, Mercedes, 2019
- Kvalrekord: 1:10.240 — Sebastian Vettel, Ferrari, 2019
- Publikkapacitet: 100 000 (helgtotalt ~330 000 besökare)
- Flest segrar: Lewis Hamilton och Michael Schumacher — 7 vardera
- FIA-klass: Grade 1
- Kontrakt: t.o.m. 2035
- Downforce-nivå: Låg (näst lägst efter Monza)
- Pit lane-fartgräns: 80 km/h
Historia: från Expo 67 till Formel 1
Île Notre-Dame och världsutställningen
Île Notre-Dame är en konstgjord ö som skapades av utfyllnadsmassor från tunnelbaneutgrävningar inför Expo 67 världsutställning — Montréals stora evenemang 1967. Ön ligger i Sankt Lawrence-floden intill den naturliga Île Sainte-Hélène och bildar tillsammans med den Parc Jean-Drapeau. Efter expon och Olympiska sommarspelen 1976 stod anläggningarna på ön till stor del oanvända.
Premiärloppet 1978 — Gilles Villeneuves hemmaseger
Den franskkanadensiska entusiasmen kring den lokala F1-stjärnan Gilles Villeneuve motiverade byggandet av en ny racerbana. Ingenjören Roger Peart designade layouten genom att koppla samman öns befintliga parkvägar till en 4,4 km lång circuit. Uppgraderingarna kostade 2 miljoner kanadensiska dollar.
Den 8 oktober 1978 kördes det första Canadian Grand Prix i Montréal under namnet “Circuit Île Notre-Dame.” Gilles Villeneuve hemmaseger 1978 för Ferrari — hans allra första F1-seger — cementerade banans plats i kanadensisk motorsporthistoria.
Namnbytet 1982
Den 8 maj 1982 inträffade Gilles Villeneuves död i Belgien — under kvalificeringen till Belgiens Grand Prix på Zolder. Banan döptes om till Circuit Gilles Villeneuve till hans minne. Texten “Salut Gilles” målades vid start/mål-linjen och finns kvar till denna dag.
Ombyggnader genom åren
1987 ersattes temporära depåanläggningar med permanenta byggnader. Kurvorna före hårnålskurvan jämnades ut för att skapa en längre depåsträcka. Under 1994-1995 adderades en chikan efter Turn 10 som svar på dödsfallen av Ayrton Senna och Roland Ratzenberger, men den togs bort redan 1996.
Banan har sedan dess behållit sin grundlayout med 14 kurvor. Den klassificeras som en stadsbana eller halvgatubana — offentliga vägar som stängs för tävling. Kontraktet med Formel 1 sträcker sig till 2035, vilket garanterar Kanadas Grand Prix i Montréal för överskådlig framtid.
Banlayout: kurva för kurva
Senna S (kurva 1-2)
Direkt efter start/mål möter förarna Senna-kurvan — en snabb vänster-höger S-kombination namngiven efter Ayrton Senna. Denna sekvens är scenen för talrika förstarvskollisioner. Depåutfarten ansluter vid kurva 2, vilket kräver extra uppmärksamhet under öppningsvarven.
Chikaner och bromszoner (kurva 3-8)
Kurva 3-4 bildar en höger-vänster-kombination i medelfart. Kurva 5-6 är en snäv chikan med tung bromszon som sätter bromsarna på prov. Mellan kurva 7 och 8 finns den första DRS-zonen, men raksträckan är för kort för att ge enkla omkörningar — den hjälper främst den jagande föraren att hålla kontakt.
L’Épingle — hårnålskurvan (kurva 10)
Banans mest ikoniska punkt är 180-graders hårnålskurvan (hairpin) vid kurva 10, känd som L’Épingle. Här bromsar bilarna ner till cirka 65 km/h — den lägsta hastigheten på hela varvet. L’Épingle (hairpin) är en av Formel 1:s bästa omkörningsmöjligheter. Förare som lyckas placera sig på insidan in i kurvan har ett tydligt försvarsläge, medan utmanare kan utnyttja bättre utgångshastighet på vägen ut.
Casino Straight och sista chikanen (kurva 11-14)
Efter L’Épingle accelererar bilarna genom de lätta vänster-höger-kinkarna vid kurva 11-12 och ut på Casino Straight — banans längsta raksträcka på 691 meter. Banan passerar Casino de Montréal medan bilarna når över 343 km/h.
Den hårda inbromsningen till kurva 13 erbjuder banans främsta omkörningsmöjlighet med DRS. Sista chikanen (kurva 13-14) kräver millimeterprecision — muren på utsidan av kurva 14 är den ökända Wall of Champions, där centimeter skiljer mellan en lyckad runda och ett krossat chassi.
DRS-zoner och omkörningsmöjligheter
Circuit Gilles Villeneuve har en ovanlig DRS-konfiguration med tre aktiveringspunkter men bara två detektionspunkter.
Zon 1 har sin detektionspunkt 15 meter efter kurva 5 och aktivering 95 meter efter kurva 7. Denna zon ger sällan direkta omkörningar men hjälper den jagande föraren att behålla kontakten.
Zon 2 (Casino Straight) delar detektionspunkt med zon 3 — placerad 110 meter efter kurva 9. Aktiveringen sker 155 meter före kurva 12. Detta är banans längsta DRS-zon och den primära omkörningsmöjligheten. Topphastigheter överstiger 340 km/h innan den tunga inbromsningen till kurva 13.
Zon 3 (Pit Straight) använder samma detektionspunkt som zon 2. Aktiveringen sker 70 meter efter kurva 14. En förare som ligger inom en sekund vid zon 2:s detektion får aktivera DRS i båda dessa zoner — en unik fördel som gör att jakten ofta lyckas.
Sammantaget gör tre DRS-zoner i kombination med hårnålskurvan L’Épingle att Montréal levererar fler omkörningsmöjligheter per lopp än de flesta banor på kalendern.
Bilarnas setup: låg downforce och tunga bromsar
Montréal kräver en av säsongens lägsta downforce-nivåer — bara Monza körs med mindre vinge. Teamen trimmar bilarna för maximal raksträckefart med minimala vinginställningar, vilket offrar kurvgrepp i de tekniska sektionerna.
De tunga bromszonerna vid chikanerna och framför allt hårnålskurvan gör att Circuit Gilles Villeneuve är en av F1-kalenderns mest krävande banor för bromsarna. Bromstemperaturerna stiger kraftigt under loppet, och låsta hjul är vanliga vid de hårdaste inbromsningarna.
Stop-start-karaktären ställer även höga krav på traktion ur låga hastigheter. Förare som hittar den rätta balansen mellan raksträckefart och mekaniskt grepp i långsamma kurvor får en tydlig fördel. Däckstrategin är avgörande — den grova asfalten sliter på gummit och gör att nedbrytningen ökar mot slutet av ett stint. Teamen väljer ofta mediumhårda compound för att hantera belastningen.
Wall of Champions
Wall of Champions är betongmuren på utsidan av kurva 14 — sista kurvan innan start/mål-raksträckan. Muren fick sitt smeknamn under Kanadas Grand Prix 1999, när tre världsmästare kraschade i den under samma tävlingshelg: Damon Hill, Jacques Villeneuve och Michael Schumacher. Hill var 1996 års mästare, Schumacher tvåfaldig mästare vid den tidpunkten, och Jacques Villeneuve var 1997 års mästare (och son till Gilles Villeneuve).
Sedan dess har muren fångat ytterligare etablerade förare genom åren. Marginalen vid kurva 14 är minimal — bilarna kör centimeter från betongväggen med hastigheter runt 280 km/h. Ett litet misstag vid utgången av sista chikanen straffas omedelbart med en krasch i muren och ett förstört lopp. Wall of Champions har blivit en symbol för den kompromisslösa karaktären hos Circuit Gilles Villeneuve — en bana där den minsta felberäkningen kostar dyrt.
Minnesvärda lopp och dramatik
1995 — Jean Alesis enda seger
Jean Alesi vann sitt enda Grand Prix i karriären på Circuit Gilles Villeneuve 1995 — i en Ferrari med startnummer 27, samma nummer som Gilles Villeneuve bar under sin karriär. Loppet sammanföll med Alesis födelsedag, och den emotionella segern räknas som ett av de mest minnesvärda ögonblicken i banans historia.
2007 — Lewis Hamiltons debutseger
Lewis Hamilton tog sin allra första F1-seger i Montréal 2007 under sin debutsäsong. Samma lopp präglades av Robert Kubica 2007 års spektakulära krasch vid kurva 8 — en av de mest våldsamma olyckor i modern F1-historia. Kubica klarade sig utan allvarliga skador och återvände till tävlingsbanorna.
2011 — Längsta F1-loppet någonsin
Jenson Button 2011 levererade ett av sportens mest otroliga comeback-lopp. Kanadas Grand Prix det året blev det längsta F1-loppet någonsin — över fyra timmar inklusive rödflagg på grund av kraftigt regn och drama på banan. Button startade sist efter punktering och straff men arbetade sig upp genom fältet. Säkerhetsbilen var ute vid flera tillfällen och regnintensiteten tvingade loppledningen att avbryta tävlingen tillfälligt.
2019 — Vettel-kontroversen
Sebastian Vettel korsade mållinjen först men fick ett femsekundersstraff för osäkert återinträde efter en avåkning i kurva 3-4, vilket gav segern till Lewis Hamilton. Beslutet var ett av de mest omdebatterade i modern F1-historia.
Statistik och rekord
Lewis Hamilton sju segrar i Montréal (2007, 2010, 2012, 2015, 2016, 2017, 2019) gör honom till delad rekordhållare. Michael Schumacher sju segrar (1994, 1997, 1998, 2000, 2002, 2003, 2004) matchar Hamiltons total.
Varvrekord 1:13.078 sattes av Valtteri Bottas 2019 i Mercedes under Kanadas Grand Prix. Sebastian Vettel innehar det snabbaste kvalificeringsvarvet med 1:10.240, också från 2019.
Daniel Ricciardo 2014 tog sin allra första F1-seger i Montréal, och Jean Alesi 1995 vann sitt enda Grand Prix på samma bana. Ferrari är det mest framgångsrika stallet med 14 segrar totalt.
Banan drar regelbundet omkring 330 000 besökare under hela tävlingshelgen, vilket gör Kanadas Grand Prix till ett av de mest välbesökta evenemangen i nordamerikansk motorsport. Kontrakt till 2035 med Formula One Group säkrar loppets framtid.
Väder och klimat — regn och drama
Kanadas Grand Prix körs i juni, då Montréals genomsnittliga temperatur ligger runt 24°C. Vädret i Montréal är dock oberäkneligt — plötsliga åskskurar kan förvandla torr asfalt till en vattenruschkana inom minuter.
Regn har spelat en avgörande roll i flera minnesvärda lopp. Säkerhetsbilen har ofta behövt rycka ut vid hastiga väderomslag, och team som kan anpassa strategin snabbt till förändrade förhållanden har en markant fördel på Circuit Gilles Villeneuve. Under covid 2020 2021 ställdes loppet in på grund av pandemin, men Kanadas Grand Prix återkom 2022 med full publik.